Bloggen v.8

Hej Bloggen,

Att jobba projekterande, är det många förskolor som gör idag, vilket vi också gör och har gjort länge. Det kluriga med att jobba på ett sådant sätt är att hålla projektet levande och intressant för alla barn under en lång tid. Det är viktigt att vi pedagoger inspirerar alla barn i sitt undersökande så att deras nyfikenhet och tankar hålls vid liv. Vårt förhållningssätt utmanar barnen i deras olika teorier för att lärandet ska leda vidare. Vårt projekterande utforskande arbetssätt utgör förskolans undervisning och bidrar till att barnens förmågor utvecklas här på Björnen.

I vårt projekt om rymden ser vi att alla barn utmanas och vill veta mer. Vilket är jätteroligt. Vi kommer i veckans blogg berätta mer om hur vi ser det.

Barnen har fått skapa egna solsystem med hjälp av schabloner och tandborstar. Ja ni läste faktiskt rätt😊

Vi började med att måla varsin bakgrund svart. Finns det olika svarta färger? Hur blir det om man målar med vattenfärg, eller blir det bättre med flaskfärgen? 

Efter det gör barnen egna schabloner av färgad kartong och cirklar i olika storlekar. ”Det ser ut som en ostskiva”Det var väldigt klurigt att klippa ut cirklarna utan att det går sönder. 

Nu var det dags att plocka fram tandborsten. Vi använder oss av skvätteknik för att måla våra planeter. Det blev verkligen en succé, att skvätta färg är sååå roligt.

Sen skapades det ringar av folie runt några av planeterna.

Barnen har med hjälp av våra digitala verktyg fått utforska olika stjärnbilder på himlen. Med hjälp av appen Star map har de letat efter olika stjärnor. Genom att hålla upp ipaden mot taket så ser man samma stjärnor på skärmen som på himlen. Appen känner av var du är med hjälp av paddans gps och kompass. Det går även att se planeter och vår måne.

Vi jämför med vår egna stjärnbild vi jobbat med för att se om det är samma på himlen.

På skridskobanan i veckan lekte vi planetkull tillsammans. Här gäller det att åka snabbt på skridskorna och se till att inte Tina hinner kulla oss. När hon kommer nära sätter vi oss snabbt ner på isen och säger en planet i vårt solsystem. Då får hon inte kulla oss. Tur att vi kan alla planeter så bra.

Vi lekte också vem är rädd för ”Marsianen”? ”Inte vi”. Det gäller även här att akta sig för Tina som är en Marsian. Om hon lyckas kulla någon av oss blir vi också Marsianer.

I förra veckan så hände det något spännande i rymden. Då kom nämligen en rymdsond fram till Mars efter en väldigt lång resa. Tillsammans såg vi en kort film då vi fick se hur det gick till då den landade. Vi lärde oss att det kommer att att ta nio år tills den är tillbaka hos oss på jorden igen. Det var en tanke som var svår att ta till sig för barnen, att de då kommer att vara tonåringar då.
Många var nyfikna på om rymdsonden kommer att hitta något liv på Mars.
-Eftersom det funnits vatten där så kan det nog finnas något som lever.

Många av barnen har fastnat för det pillriga och tålamodsprövande i att göra pärlplattor med olika motiv med inspiration från vårt projekt. Vi får se raketer, planeter och stjärnor. Det finns till och med de barn som utmanar sig lite extra genom att själva göra ritningar själva och skapa på det sättet.

När vi var i Hälsingehöjden så gjorde vi en rymd-lek för att visualisera hur solsystemet är uppbyggt. Alla barnen fick vara varsin planet eller måne som skulle snurra runt solen som vi placerat i mitten av bandyplan. Merkurius fick börja att gå ganska snabbt runt solen medan dvärgplaneten Pluto fick vänta till sist och göra en mycket större och långsammare bana. Det var inte helt enkelt att få det att fungera, särskilt när månarna i sin tur ska snurra runt sin planet.

När vi kom hem till förskolan så tittade vi på det vi hade filmat då vi föreställde solsystemet, och vi såg även en kort film som visade hur de olika planeterna förhåller sig till solen och varandra.

Vi ser allmänt att barnen tar till sig projektet genom att leken ofta styr in mot rymden. Det byggs rymdraketer av magneter och annat material, medlemmarna i familjelekarna är marsianer och ute på gården så byggs startramper till raketer som ska till både planeterna i vårt solsystem och även till exoplaneter.

Nu hoppas vi att ni får en härligt i helgen med många plusgrader och sol.
Barnen kanske kommer att informera er om att solen är vår största stjärna och viktig för oss 😀

Lotta, Madde och Thelma

Blogg v. 7

De här veckorna som gått har vi både i undervisningen och i utbildningen lagt mer fokus på matematik och musik, både i och utanför våra projekt för alla våra Isbjörnar.

Forskning visar tydligt på att grunden till barns matematiska förståelse läggs redan i förskoleåldern. Får barnet ett positivt förhållningssätt till matematik, så lär de sig mer i ämnet. Vilket visar att när barnen blir äldre så utvecklar dom sin kommunikation och förmåga att lösa problem lättare. Oavsett om det har med matematik att göra eller inte. Det gäller att vi pedagoger på förskolan är väl medvetna om vad matematik står för och hur vi ska belysa matematiken för barnen. Nedan får ni läsa om hur vi iscensatt en matematikundervisning som var lärande och lustfylld för barnen.

I tidigare blogg berättade vi om hur vi träffade Kai, grodan som tog oss med i vattnets väg från att åka ut i avloppet hemma till att åter komma in i våra hem via reningsverket och upp i vattentornet. Vi har fortsatt att prata om vatten eftersom barnen visat så stort intresse för det.

En ny kompis, ”Vattenmolekyl” gjorde entrè och vi fick i uppdrag av hen att tillverka fler Vattenmolekylkompisar. Tillsammans hjälptes vi åt att reda ut vilka av kloten och cirklarna som var stora, vilka som var mindre och vilka som var minst. Vi tittade på ”Vattenmolekyl” och hen´s delar, vilka var tre till antalet. Var alla tre lika stora? Nä, efter en stunds diskuterande och jämförande kom barnen och jag fram till att det var en stor och två mindre delar. De två mindre delarna skulle vara lika stora, det skulle inte vara tre olika storlekar. Tillsammans hjälptes vi åt att reda ut vilka av kloten och cirklarna som var stora, vilka som var mindre och vilka som var minst.

Nästa steg i undervisningen var att de tillsammans skulle få måla ett stort papper i vattnets nyanser. I rummet vi gjort i ordning möttes de av ett stort fyrkantigt kvadratiskt papper.

”-wow, vilket stort papper”! 

-Ser ni vilken form det har? 

”-fyrkantigt”

-Precis, en fyrkantig kvadrat. Nu ska ni sätta er två och två på varje sida av papperet. 

Med hjälp av varandra och lite hjälp av oss som pedagoger hamnade de brevid varandra och mittemot varandra o s v två och två i par. I en enkel skapandeaktivitet som att måla ett papper fick vi in matematik på ett lekfullt sätt. Det fanns sen ingen hejd på målandet!

I väntan på att färgen skulle torka berättade vår vän Vattenmolekyl för oss att vatten kommer i tre olika former, Flytande – Fast (is) – Gas (ånga). När alla vattenmolekyler var tätt ihop och nuddade varandra, i vilken form var vattnet då? Flytande, fast (is) eller gas (ånga)?

När färgen torkat var det ett gemensamt beslut hur vårt vattendrag till vår skog skulle se ut. Det blev ett vattenfall som mynnade ut i en sjö. De drog en parallell till vattenfallet och poolen i Tegnerparken, så ville de ha det. För att det skulle bli extra tydligt att vatten bildades av Vattenmolekylen och hen´s alla vänner, satte vi fast dom i vattenfallet och i sjön.

På fredagar har vi hos isbjörnarna sångsamling. Vi sjunger, dansar, spelar instrument och utforskar ljud. Förra veckan skapade vi egna instrument utav saker vi hittat på förskolan, så som bestick, ”kartongburkar” och plusspluss.

Musiken följde med oss ända till mellisbordet, där vi spelade på glas, samt blåste i glasflaska. Det finns mycket att upptäcka när det kommer till ljud och musik.

Musiken är även den starkt kopplad till matematiken. Vi klappar takt, vi sjunger om siffror, det låter högt och det låter lågt, det går snabbt och det går långsamt. En av våra stora matematiker Gottfried Leibniz, ansåg att ”musik är den njutning människan själv erfar av att räkna utan att vara medveten om att hon räknar”

Matematiken för alla våra Isbjörnar blev lysande och strålande bra när vi använde ljusbordet. Här bygger barnen på höjden och bredden, sorterar efter storlek, färg och form. De undersöker olika matematiska former som kuber och halvklot. Barnen bygger och placerar gärna ett halvklot som avslutning högst upp på tornet.

-Mitt torn är högt, och -vårt torn är högst och det är högre än oss! Vilken lycka att kunna bygga högre än sig själv och hinna räkna våningarna innan det rasar. De samtalar och diskuterar matematik utan att veta att det faktiskt är det de gör. Vissa räknar en, två, tre, många. Medan andra har koll på ett till ett principen. Det är spännande att höra att även de allra yngsta ramsräknar och har förstått att kunna räkna är en viktig sak att kunna.  


Det matematiska tänkandet avspeglas i den fria leken, då de tycker om att rada upp saker och räkna dem. De sortera dem efter färg och form för att sedan börja räkna. Vardagsmatematik använder barnen utan att reflektera över att det är faktiskt är matematik.

Trevlig helg önskar
Bettan, Cissi, Emma och Tina

Bloggen v.6

Vilken kall vecka vi haft den här veckan. Det är vackert och krispigt men tyvärr lite för kyligt tycker vi. Det gäller att vara i rörelse när vi är ute för att inte bli för kalla.🥶


I vårt projekt om rymden har vi lärt oss massa nya saker. Vi har den här veckan forskat om en riktigt kall planet, Uranus. Det är faktiskt mycket kallare där än vad det är i Stockholm den här veckan. Det är cirka -220 grader på Uranus. Det är nämligen planeten som har den kallaste atmosfären i vårt solsystem. Den har väldigt många månar också, hela 27 stycken. Vi lade vattenfyllda ballonger i frysen över natten som vi sedan tog fram dagen efter och utforskade tillsammans. När vi klippt bort ballongen blev det som en iskall planet. Hur känns den? Vad händer om vi häller salt på den? Vi tar blå karamellfärg och använder pipetten för att fånga upp färgen och sedan lägger vi det på isplaneten.

Det sprakar när saltet ligger på isplaneten. Det smälter och blir fina gångar i isen.

Vi har även lärt oss lite om Saturnus, en annan stor planet i vårt solsystem. Den är mest känd för sin vackra ringar. Saturnus har 62 månar och den största heter Titan. Planeten är gjord av gas. Vi skapar en Saturnus och skriver ner det vi lärt oss.

Den här veckan har barnen skapat fantasiplaneter på en stor gemensam målning. Vi fantiserar ofta tillsammans om att det kanske finns en djurplanet eller en legoplanet, ja kanske till och med en popcornplanet. Tänk om det finns flera solsystem likt vårt med bara sådana fantasiplaneter? Vi målade våra fantasiplaneter med pastellkritor och vattenfärger. Det blev bland annat en Svergieplanet, Elsaplanet, Exoplanet, Rosa planeten och många många fler.

Några av våra favoritsånger just nu är ”planetsången”. Det är en sång vi sjunger för att lära oss vad de olika planeterna i vårt solsystem heter samt i vilken ordning de ligger. ”Jag är närmast solen, och jag är Merkurius, jag är Merkurius”

En annan favorit just nu är ”Vatten” av Orkester pop. Vi har därför pratat om vatten i olika former. Vad menas med fast form och flytande form och när vi sjunger ”att samma vatten blir gas” vad betyder det? Vi gjorde därför vattnets kretslopp för att förstå vad dom sjunger i sången. Med hjälp av kokhett vatten, en glasburk och en isbit från gården kunde vi skapa ett eget kretslopp.

Vad händer med isbiten? Hur ser det ut på insidan av glasburken? Hur kommer det se ut på undersidan av locket? Fråga gärna era barn hemma för dom vet svaren.😊

Det var allt för denna gång,

Lotta, Madde, Thelma

Bloggen v. 5

Hur kan det komma så mycket snö!!!! Från ingenstans blev hela vår Stockholmsvärld vit och fluffig. Vips blev gården en rolig vintergård där full aktivitet pågår. Snön ersatte sand och vatten som alltid är ett säkert och härligt kort och vi har snöat in ordentligt på snö, så vi målar, skapar och sjunger om snö och vatten i alla dess former från is till vattenånga.

De äldre Isbjörnarna har under dessa två veckor fått besök av ugglans två kompisar, rymdvarelsen Paxi som visade oss hur vattnets kretslopp i naturen fungerar. Vi fick bland annat lära oss nya ord som nederbörd, avdunstning och kondensering.

Men, hur kommer vattnet hem till oss?

För två veckor sedan undersökte vi snövatten, isvatten och kranvatten (se blogg v3) vilket ledde oss in på frågan: hur kommer det sig att vårt kranvatten är rent?
Ugglans kompis Grodan Kai tog med oss på en resa genom reningsverket. Där fick vi lära oss om vattnets kretslopp från regn till kranvatten.

Barnen undrade hur det kom sig att vattnet i våra hus kunde rinna upp i vattenledningarna. De fyllde vatten i ”vattentornet”, men det kom inget vatten till legogubben. Då kom barnen på att man måste lyfta det högt för att vattnet ska komma till badkaret.

När vi undersökte våra vattenledningar märkte barnen att en var kall och en varm. Ledningarna går upp till blandaren och barnen visste att rött betyder varmt och blått kallt. Då vi fyllt hela handfatet och vattnet rann ut bildades det en virvel. För att utforska virveln närmare satte vi ihop två flaskor med en virvelgänga. Virveln syntes extra bra på vårt nya ljusbord.

Kai har även lärt oss hur man spolar rätt, och vad får man egentligen kasta i toaletten?

Det blir spännande att se vart barnen kommer leda oss härnäst. Men att det stannar vid vatten känns som ett säkert kort då våran närmiljö är så härligt fluffig och vit.

De yngre Isbjörnarna har fått upptäcka detta på skapandeundervisningarna dessa veckor som också handlat om vatten i dess olika former,

Att känna på snön med bara händer och fingrar är ju spännande och något man gärna vill göra, men att göra det utomhus i minusgrader förvandlar snabbt upptäckten till gråt då kylan biter tag i fingrar och händer.

Till skapandeundervisningen tog vi därför in snö och adderade färg, pippetter och penslar till det hela. Att få vara med och se hur barnen tar sig an detta var sån glädje. Att äta snö inne gick lika bra som ute, pippetten i sig var väldigt intressant och att man skulle fånga upp färg med den och sedan släppa ut färgen på snön var överflödigt. Hur härligt är det inte att upptäcka att man lärt sig hur man erövrar en pippett och se hur färgen sprider ut sig i snömassan?!? Det sistnämnda lockade de flesta och snökonsten var i full gång.

För att fortsätta skapa i vinterns tecken och prata färger har de även fått prova på att måla med färg i frusen form. Flaskfärg i silikonformar som sen ställdes ut i nattens kyla fick sätta färg på både papper och fingrar.
”va, den mjuk nu”. Ja, det var nästan magi när de kalla hårda färgbitarna förvandlades till mjukare och då också bli kladdigare färgbitar. Flaskfärg i silikonformar som sen ställdes ut i nattens kyla fick sätta färg på både papper och fingrar.

Inga Borgs böcker om Plupp både på svenska och samiska.

Vi avslutade veckan med att uppmärksamma samernas nationaldag som infaller 6 februari. Dels genom att läsa Inga Borgs böcker om Plupp som på samiska heter Bluppe och vi har lyssnat på samiska nationalsången och Jon Henrik som jojkar.🎶🎶🎶

Nu önskar vi er en riktigt härlig helg,

Bettan, Cissi, Emma & Tina