Bloggen v 38

Den här veckan har vi skapat fredssnurror med barnen. Det är ett återkommande årligt projekt vi har på förskolan. Vi uppmärksammar den Internationella fredsdagen på måndag den 21 september med att  ”plantera” fredssnurror i Vasaparken och sjunga kompissånger som barnen valt. Så barnen har gjort egna vindssnurror av papper i olika färger. Vi diskuterar tillsammans, hur ska vi göra för att få dom att snurra och vad behöver vi för material till våra snurror. Vi kom fram till att det behövs vind, ståltråd, blompinne och något som håller snurran på plats.

Vi limmar, mäter och klipper.

Sen sätter vi dit ståltråden, stoppärlor och sist blompinnen.

Femårsgruppen har startat får några veckor sedan, som vi längtat till att få vara med i så länge. Några av oss har längtat i mer än ett halvår och nu är vi äntligen igång. Det här året har vi behövt göra lite annorlunda på grund av pandemin. Vi brukar ha vår femårsgrupp tillsammans med andra barn från andra förskolor men den här terminen kommer vi inte träffa dom varje gång utan ses några gånger utomhus istället. Men upplägget är detsamma som tidigare. Barnen har en egen femårsbok som vi limmar in allt vi gör i och barnen får en uppgift ”läxa” att göra hemma till nästa gång. I tisdags pratade vi om centimeter och meter. Vi mätte saker som vi har på förskolan.


Vi pratade om hur många centimeter det går på en meter. Barnen fick sedan mäta varandra och skriva upp hur långa dom är. Efter det tog vi reda på hur många kapplastavar det går åt till min längd. Vi skriver upp vårt resultat och limmar in pappret i vår bok.

Vi avslutar med att utvärdera tillsammans. Vi använder oss av ”glada Greta” och ”sura Sigrid” våra utvärderings-gubbar. Hur kändes det på femårs idag? Alla barn får lägga en varsin plupp och sedan går vi ett varv runt och berättar hur det kändes. ”Det var roligt men lite svårt att skriva sjuan”.

Äntligen så har vi kommit iväg till skogen igen, men då vi inte åker buss för tillfället så var vi tvungna att hitta ett lämpligt ställe som fanns på närmare ställe än Lill-Janskogen. Vi bestämde oss för att prova på att gå till skogen vid Karlbergs slott. Det visade sig vara ett bra val. När vi kom fit så kunde vi konstatera att det hade varit några där tidigare. Det fanns nämligen en stor uppbyggd koja där. Vem hade byggt den? Kanske Gruffalon som vi hade läst om dagen innan. Många spår efter Gruffalon fanns det i alla fall. Medan vi åt våra medhavda smörgåsar så gick vi höra boken ännu en gång. Glada och nöjda begav vi oss hemåt, och konstaterade när vi kom hem att vi hade gått hela sex kilometer. Vi kommer att fortsätta att gå dit då det gav oss alla så mycket.

Njut nu riktigt av en förhoppningsvis solig och höstlig helg!

Lotta och Madde

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *