Vecka 15

Hej Bloggen!

Dessa veckor, liksom tidigare veckor har gått otroligt fort! Redan inne i mitten av april och nästa vecka ska vi alla fara till Blåkulla.

Vi måste få berätta vad som hänt i vår skog! När vi förra veckan for till skogen upptäckte vi till vår förvåning och fasa att någon tagit ner rätt många träd (ett barn uttryckte ALLA träd, varpå rättning kom från kompisen, -” alla, jag ser ju några tallar.” Vad hade hänt! I vårt skogsviset! Vi gissade på att de hade dött eller att de var för gamla. Inga av våra gissningar var rätt utan träden hade blivit angripna av ett virus och viruset var Barkborre! Fram med telefonen och googla upp en barkborre. -” åh, va fin!”, -” den är hårig på kroppen”. Den sistnämnda kommentaren gjorde att vi kom att prata om kroppshår. Ett av barnen kunde känna att han minsann hade små hår i ansiktet och då fick vi alla veta -”att papporna har mycket hår, inte mammorna”.

Barkborren var spännande så det blev lite aktivitet kring den.

Här ritar vi av den utifrån att vi tittat på den, kommit fram till hur många ben den har och då också fått veta och lärt oss att den hör till insekterna. Varför då? Ledtråd, har med antalet ben att göra!

Inne tog vi sen fram färg och färgat papper för att göra en Barkborretavla med bakgrund och en fin stock/ stam för den att klättra på. Färg på bakgrund och på stock/ stam var valfritt. 

Vi tror att våra yngsta tycker att år skog är bäst, för här finns nämligen en stor träbro där trollet i Bockarna Bruse bor. Vi har lekt och sjungit den sagan, ja, vi vet inte hur många gånger, men entusiasmen är lika hög hos barnen nu som i början. För oss pedagoger känns den rätt inpräntad i ryggmärgen så vi tog med annan rekvisita till skogen för två andra sånger. Trot eller ej, men de gillade att dramatisera till speciellt en av sångerna, Hoppe Hoppe Hare…Vi har sjungit och dramatiserat den inne och nu ute. I rätt miljö blev det så mycket roligare!

Visst blev de oense om vem som skulle vara det ena och det andra först, men allt går när det är något man så gärna vill göra. Den roll som var mest eftertraktad var Räven. På kortet ser ni haren och räven i fullt agerande. Tänk så många av läroplansmålen vi får in i en aktivitet som denna!

Dramatiseringen av dessa två sagor/ sånger tar ju inte slut bara för att vår planerade aktivitet har en stopptid. Barnen tar ju upp detta vid andra tillfällen. Bron byggs av stolar och den blå mattan i samlingsrummet är ån. Sen går bockarna hur som helst och trollet är det ingen som riktigt lyssnar på, men så länge som alla är glada och stolta över sin insats så blir det fantastiskt bra. Tänk hur mycket självkänslan stärks.

För att heja på våren ännu mer har vi fortsatt prata om vårtecken och här är två nya vårtecken som nämndes äv barnen, som sen fick skapa i olika material och med nytt redskap, pipetten.

Härliga fjärilsvingar blev det och fantastiskt att se hur de reagerade när droppen färg spred sig på det blöta melittafiltret.

Att arbeta med lera kräver sin man och kvinna, våra tjejer och killar gjorde björnar som aldrig förr. Vadå lera, det var superlätt. Bara vi vuxna som har spärrar, glöm aldrig det!

Någon spärr inför nästa veckas avfärd mot Blåkulla har vi dock inte. Kvastar, katter och kaffepanna kommer sitta på våra kvastar då vi racar ihop till Blåkulla efter att vi stängt förskolan för påsklov. S-E Björnens personal kommer synas och höras däruppe, var så säkra! Vi är stolta över oss, ”våra” barn och vår gemensamma verksamhet vi har i veckorna. Dock vill vi personal åka själva till Blåkulla…om vi kommer iväg… Maddes katt har  fått väldig vårallergi, Bettans katt är svårfångad såhär i mars/ april, bara ute och ränner och Annas katt vill helst bara vara i det sköna varma stallet i stället för att sitta i blåsten på en kvast. Hon är lite fin i kanten och gillar inte att bli rufsig i pälsen. Så är vi inte på plats nästa vecka så vet ni vad vi gör… förbereder katterna för torsdagen.

Ha en skön skön solig helg

Anna Bettan Madde